lördag 27 april 2013

Roslags Pike 2013

Sjösatte igår och idag gick så äntligen startskottet för årets skärgårdssäsong, och vilken start.
Dagen började redan strax före fem imorse och precis när jag avslutat en kopp kaffe så kom också Fluganberg och Granaten ner till hamnen.
Premiärtur på havet men också premiär för oss som tävlingsteam.
Vi hade nämligen anmält oss till Roslags Pike 2013, en tävlingen som gick av stapeln för första gången men som vi hoppas härmed blir en återkommande tradition.
Killarna i Team Hauki som stod som arrangörer hade gjort ett fint arrangemang och när sen vädret blev som det blev, så fanns egentligen ingenting att klaga på, eller? 
 
Morgonkaffet i det fria
 
 
Granaten och Fluganberg går igenom reglerna innan samlingen

Starten har gått
Starten gick klockan 08:00 och ganska snabbt efter sunden in mot Grisslehamn så spred sig båtarna över hela området. Vårt första stopp blev en isfri lekvik, som vi trodde en del på innan vi åkte in, och några försiktiga stötar i min fluga var allt vi kände och snart blev det plats byte.

 
Inte alla vikar och sund var farbara, men på eftermiddagen var isen borta även här.

Vissa passager var fortfarande isbelagda med en tunn skorpa som senare på eftermiddagen var helt borta den också. Men nog knastrade det bra i båten när vi med paddeln som hjälp i fören tog oss igenom isen.
Vi nötte på riktigt hårt, och ni vet hur det är, när fikat åker fram så händer det.
Med smulorna kvar runt munnen så landade jag min första gädda för dagen, en romstinn hona på cirka 73cm.
"här glider kingen in"

Naturligtvis så var många av de vi såg samma fåglar, men ett tjugotal gånger så gled Havsörnarna, kungarna av skärgården, fram över oss på låg höjd.
Ytterligare några stötar från gäddorna för båda Granaten och Fluganberg innan Granaten tillslut ropade fast fisk.
Tyvärr inte fast så länge.

 
Fika paus och strax därefter så högg min gädda, kring 73cm över en vit glitterfluga

Ytterligare en fisk var med upp i vattenytan för Granaten, men sen var det dörr igen.
På det stora hela så var fisken väldigt seg, och den jag lyckades kroka hade mängder av iglar på sig.
De blev bara en krokad fisk för oss, men en otroligt skön dag på sjön, så skön att lunchen kom med hem igen, då den "glömdes bort" i jakten på gröna madamer.

Tävlingen avslutades med att det bjöds på mat innan prisutdelningen

Väl i hamn igen så bjöds det på mat innan prisutdelningen.
Och som jag sa i början, grabbarna i Team Hauki hade gjort ett kanonfint arrangemang, så håll utkik nästa år efter Roslags Pike och anmäler er. I år, detta premiär år så var vi 14 båtar som deltog och den som kom längst ifrån var Team Blandved som åkt 35 mil för att få vara med.
Vilken plats vi fick i tävlingen vet jag inte, men i båten så slog fluga återigen Jerk, Wobbler och Skeddrag. Men det är klart, allt för kaxig får man inte bli, Granaten tappade ju två på skeden och Fluganberg hade både påslag och fisk efter på Jerken, så snart står man där i aktern och får äta upp vad man tidigare sagt. Men tills dess så får jag väl "pipa" lite i alla fall.

Prispallen, från vänster
1;a plats Team Hipp Hopp
2;a Team Lundblad
3;e Team Blandved
Och längst ut till höger, Team Hauki.

På vägen hem så gjorde vi ett stopp i lekbäcken, så här års oftast fylld av både vitfisk och abborre och ibland en och annan gädda. Och ingen undantag i år.
Abborrar i halvkilosklassen trängdes med mindre och massor med mört och löj.
Ett skådespel värt att se bara det, så upptagna med sitt att det gick att handplocka dom för en snabb titt innan återutsättning. Hoppas nu att bäcken får vara ifred och att ingen gör som grabbarna jag jagade bort för några år sedan, som också dom gick och "plockade" abborre, fast med håv.
Och dom abborrarna låg i en plastpåse vid bäckens strand.
 
 
Handplockade Abborrar
 
 
¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>
 
 

torsdag 25 april 2013

Skvalradion



Skvalradion, en ny podradiokanal som startat upp nu under våren 2013 med fokus på vatten och då speciellt sötvatten.
David Larsson är mannen bakom denna mycket intressanta idé.
I den första delen så har han samtalat med Älvräddarnas ordförande Christer Borg som pratar om organisationen och sin egen bakgrund.
Men också ett mycket intressant samtal med Harry Salmgren, områdessekreterare i The Grayling Society.

Första intervjuerna Christer och Harry gjordes under de dagar som Sportfiskemässan var på besök i Jönköping i år. För att lyssna på första avsnittet, klicka här

Detta var två mycket intressanta samtal och som bådar gott inför framtiden med Skvalradion.
Jag gillar när folk får prata till punkt och samtidigt har något intressant att förmedla, och när det som här också handlar om mitt stora intresse, så kan betyget inte bli annat än mycket bra.
Nu hoppas jag att detta sprider sig som ringar på vattnet, och att vi blir fler och fler som följer.
Skvalradion finns också på Facebook om man vill söka sig fram den vägen.

¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>


  

måndag 22 april 2013

Gäddpremiär

Igår eftermiddag så var det äntligen dags för gäddpremiär. Med öppet vatten sen bara en vecka tillbaka så var det inte utan att det kröp rejält i kroppen efter att få fatta flugspöt igen.
Ringrostigt, ja visst.
Kul, absolut.
Så det är bara att damma av en av Fylkings godingar, äntligen!
 
Granaten körde spinnfluga, Fluganberg höll sig till testa av sitt nya jerkspö och Mårtensson dängde wobbler. Själv höll jag mig till flugspöt, då längtan efter att dänga varit stor en längre tid.
Vi hade alla fyra svaga stötar och känningar, men gäddorna var vintersega, och kanske var det just därför som jag var den enda som tillslut krokade en fisk, då flugan kan tas hem väldigt långsamt.
Hur som, så var det en skön känsla när spöt krökte rygg och sen känna knyckarna.
Säsongen är igång, nu kör vi! 
 
f.d Fluganberg. Nu förlorad in i jerkträsket

Gåsviksbäcken i fullt vårrus

Granaten gjorde som jag, fiskade där vattnet brusar.
Också det en typ av längtan.

Och där vattnet brusade, tog också säsongens första gädda min flugan

Happy Face
 
 
¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>

fredag 19 april 2013

Ett rosa skimmer över vardagen

De är någonting med mig och färgen rosa.
Eller kanske mer med mina vänner och rosa, i sammanhang med mig. Okej, färgen är långt ifrån min favorit, oavsett den är på kläder, heminredning eller i annan form.
Detta sa jag väl för något år sedan till Fluganberg, och sedan dess har han och hans fru gladeligen försett mig med sittunderlägg, kåsor, kaffemått och allehanda små användbara saker, fast då i färgen rosa.
Döm om min förvåning när jag kliver in hos våra vänner på Sundbybergs Sportfiske igår och den första flugan som Patrik där tar fram är ett rosa gäddglitter signerad Niklas Bauer.
Inget ont om rosa i fiskesammanhang dock, det är en färg som flera gånger visat sig gångbar.
En fluga jag fick av Fluganberg för några år sedan visade sig göra jobbet bra i regnbågssjön.
Men ändå!
 
Så nu ligger ett rosa gäddglitter här hemma och väntar på test.
Och visst ser den lite förvånad ut den också?
 
Som vanligt, måste jag säga, så var besöket i Sundbyberg trevligt, och utöver att jag då chockade både min omgivning och den rosa flugan själv, med att köpa med mig den hem, så blev det ytterligare lite småplock inför den stundande flugpremiären på gäddorna i skärgården.
 
Blandat gäddgott

De fick bli lite tomma krokar också, då tanken finns att ge bindandet av gäddglitter en chans.
Nyss svepte jag förbi städskåpet och sneglade lite på dammvippan som ligger där, kände lite på materialet.
- Mmmmm, kanske, och om jag klipper lite här och där, så kanske inte hon jag fick den av ser att vippan nu börjar få sommarfrissa, kort och urklippt.
 
Granaten slog till på en ny fin spinnrulle plus lite småplock och Fluganberg han blev förlorad in i Jerkfiskets värld då han plockade med sig ett nytt jerkspö hem.
Det var väl bara jag och Blidö-Matte som höll oss till flugfisket.
 
Så nu är det bara att fortsätta hoppas att vädret gör sitt. Isen låg fortfarande tjock i måndags, rapporten sa 25-40cm, men sen har det blåst, regnat och varit varmt om vart annat, så imorgon är det jag som tar en tur till hamnen och kollar läget. 
 
Sundbybergs Sportfiske firar nu i april ett år i sina nya lokaler.
25-26 och 27 april är det dags, med bra erbjudanden och rabatt på övriga sortiment.
Så varför inte göra ett besök.
 
¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>
 
 
 
 
 
 

lördag 13 april 2013

Tävling nu och då

Det första kalla vårregnet har fallit nästan hela dagen här i Roslagen, medan det på andra håll i landet kommit snö.
Isen på skärgårdshavet ligger fortfarande tjock och jag har själv inte sett det, men det sägs att det inte ens har släppt från land än.
Så naturligtvis känns tanken på öppet vatten och speciellt vikarna till den 27 april som lite avlägset.
Men större under har skett och när vinden och värmen tar tag i isen så brukar den gå fort.
Varför nämner jag då den 27 april som ett datum, jo, det är nämligen då som Team Rospiggen Fiske kliver in i tävlingssammanhang för första gången, då Roslags Pike 2013 går av stapeln. En gäddtävling på hemma plan där starten går i hemmahamnen, klart att man måste ställa upp då.
Reglerna är lika enkla som bra, allt fiske bedrivs utifrån Catch and Release, de fem största gäddorna över 70cm får räknas av teamet och i varje team ingår max tre man.
Och som sagt, när något sånt här ordnas i hemmavatten så är det klart att man ställer upp.
Utgången då? och våra chanser?
Vi säger så här, vi deltar så med andra ord så har våra chanser ökat med 100% mot om vi stått kvar på land och vinkat av hela gänget.
Jag misstänker att vi kommer att dela skärgården med långt mer effektiva och framför allt duktigare gäddfiskare än vad vi är, så alltid lär vi oss något.
Själv kommer jag att hålla mig till flugspöt.
Vilka vi är? ja förutom jag själv så är det mina ständiga vapendragare i vått och torrt, Granaten och Fluganberg.
Så nu håller vi tummarna för att isen går så att det blir en heldag på havet den 27;e.
 
Läs mer på Facebooksidan som Team Haiku har

Annars är jag kanske inte mest känd för att söka tävlingsformen av fiske, även om jag förstår spänningen och framför allt det trevliga i att träffa flera likasinnade och på så sätt kanske få nya trevliga bekantskaper.
Men jag har faktiskt deltagit i en tävling om man bortser från vår f.d fiskeklubbs årliga träffar i regnbågssjön.
Det är många många år sedan, jag höll på och övningskörde med far min och vi rullande ut ur Ottsjö by för färd ut bland de många tjärnarna i västra Jämtland.
Tanken var en liten tjärn som ligger nästan framme i Vålådalen där pappa som vanligt skulle lägga ut sin tunga stora vita kula som han alltid använde vid sitt mete och jag skulle springa åttor runt honom med ett litet spinnspö med kula och fluga.
På vägen mot vårt mål så möts vi av en handmålad skylt med texten "Fisketävling i Mellandalstjärnen"
Vi stannade till och det var faktiskt min far som föreslog att vi i alla fall skulle titta vad det var för något.

När vi kom upp till tjärnen så var det bara 10 minuter kvar till start och innan jag visste ordet av så hade pappa betalat anmälningsavgiften för oss båda och när startskottet gick så halvsprang alla gubbarna (för det var nästan bara sådana) ut till sina platser medans jag fick halvspringa ner till bilen får att hämta grejorna.

Min far letade upp en ledig plats på den södra slänten, maskade på och
-swoooooooch, lät det när det allt för långa och stora haspelspöt for genom luften i en sving som närmast skulle kunna liknas vid en sådan där gammal hävstång som de använde långt tillbaka i tiden då man skulle slunga iväg stora stenblock mot den borg man skulle inta.
I samma stund som kulan slog i vattnet bland ett 50-60 tal andra stora gula, vita eller röda kulor så slog han ner häcken i slänten och var sedan orubblig.

Överallt satt det herrar djupt försjunkna, som i trans stirrandes på olikfärgade kulor.
Kvar var jag och ytterligare en kille i min ålder, jag med liten lätt genomskinlig kula, han med ett blått atomdrag modell större.
Vi tittade på varandra, sen började jag min vandring runt tjärnen.
Längst ner i ena hörnet av tjärnen, bakom den lilla ön så finns en liten grund gräsbevuxen vik.
Ingen av de metande statyerna kunde ens tänka sig att där skulle vara någon fisk.
Tvärtemot de stora stövlarnas män som nyss halvsprungit i kanten av tjärnen så smyger nu jag fram mot viken, min kula landar nästan ljudlöst någon meter från land en bit bort och min black zulu ritar ett svagt liten sträck på ytan när jag börjar ta hem flugan vevtag för vevtag.
Öringen som stiger och tar flugan är inte stor, knappt två hekto och jag som inte ens vet reglerna för fisket lossar den försiktigt i tron att det är största fisken som räknas och skall precis sätta tillbaka den då en man i höga sjöstövlar kommer klivande i gräset så stora vågor bildas i den lilla viken, tar fisken och bryter nacken av den, hänger den på en najtråd och skriver nr53 på en lapp och försvinner sen bort en bit, tar upp en radio och mumlar något.
-Jaha, vi har visst en ledare redan i tävlingen, hörs från megafonen borta vid grillplatsen.
-Patrik från Hallstavik leder nu tävlingen.

Mannen med sjöstövlarna har nog skrämt alla öringar i den lilla viken och jag smyger iland, rundar viken och går längs den bortre stranden.
När jag vänder mig om så plaskar det till ordentligt i viken, men det är inte vaket från fisk, utan nedslaget från ett lite för stort blått atom.

Längre bort längs stranden så finns en liten björk som hänger ut, även här är det statytomt och inte ett stort haspelspö på nära håll.
Troligtvis så har här då heller inte landat några gula, vita eller röda kulor och fisken borde alltså inte vara skrämd.
Återigen landar kula ljudlöst någon meter ut från stranden, precis i samma sekund som mannen med megafonen förkunnar att det nu är delad ledning i tävlingen, mellan en ung rospigg och en av metarna.
Ingen fisk varken i första eller andra kastet. Jag sätter mig ner och väntar en stund.
I viken är det spöböj då atomdraget sitter stumt i botten.
-Paaaaaaappa, jag sitter fast, ekar det över tjärnen.

Det har gått nästan en halvtimme och nu är det åter dags att lägga ut kulan och flugan i närheten av björken och denna gång sitter öringen, samma storlek som förra gången, och mannen med sjöstövlarna på kommer åter rusande genom skogen.
Inte nog med att stövlarna är stora, han måste ha en otrolig syn.
Denna gång så vet jag vad som kommer att hända och räcker över öringen till honom.
-Knak!
Den sätts på samma tråd som den nu torra och stela första öringen och återigen mummel i radion.
-Nummer 53 Patrik, tar återigen ledningen i tävlingen.
Det blir inga fler öringar under björken och jag går vidare längs stranden bort till pappa som sitter stirrandes på sin kula, men som släpper den och skiner upp när jag kommer.
-Du leder grabben, va kul!
Jag sätter mig ned bredvid honom och ganska snart är det åter delad ledning i tävlingen, jag försöker lite i viken precis intill grillplatsen, men ingen fler öring vill ta min black zulu.
Tävlingen blåses av och det är dags för prisutdelning.
1;a pris är en weekend på Vålådalens hotell för två, vilket inte är en dålig vinst.
2;a pris är en middag för två i Vallbo.
Mannan med stövlarna och han med megafonen samtalar och kommer sedan med sitt domslut.
Vi får dra sticka om priset.
Min motävlare dra först och när jag sedan drar så är min sticka kortare och det blir 2;a pris för mig.

Efter att tidningen tagit några foton, som var med i ÖP dagarna efter, men som jag tyvärr inte har kvar, lämnar vi tävlingen och åker och fiskar på riktigt.
Kvällen blev lång och båda jag och min far fick fin fisk en kvällen, och jag fick honom faktiskt att pröva kula och fluga så där lite i skymundan. Men jag tror han stirrade på sin kula ändå, för den fisk som högg missade han rejält.

Middagen i Vallbo tog jag med mig min far på och vi äter den samma veckan innan vi åker hem från semestern, och vi åt så vi nästan storkna, men oj va gott det var.

fredag 5 april 2013

Anmälda till Roslagen Pike 2013

 
Rospiggen gone wild?

Då har det tillslut hänt!!
Rospiggen Fiske är nu anmäld till en tävling, Roslags Pike 2013 den 27;e April.
Inte så att vi direkt sökt efter tillfället, men när den anordnas i hemmavatten och har enligt mig bra regler så ringde jag igår upp det då än så länge inte bildade teamet och hörde efter.
En kvart senare så var Team Rospiggen Fiske bildat och förutom jag och min båt, så är naturligtvis Fluganberg och Granaten de som fullbordar Teamet.
 
Reglerna är naturligtvis Catch and Release, vilket är den största och kanske enda regel för att vi överhuvudtaget skulle kunna tänka oss att deltaga.
I övrigt så fotar man gäddorna mot en måttbräda, de måste vara minst 70cm för att räknas in i tävlingen, de fem största gäddorna/båt räknas sedan ihop och en vinnare koras.
 
Tävlingen i sig är en sak, men det kanske roligaste av allt är ju att få träffa fler med liknande intresse och även om vi kanske före start inte direkt delar tips och idéer så finns alltid chansen till nya trevliga bekantskaper vid sådana tillfällen.
 
Så därav att alla möjliga och omöjliga beten hade samlats på mitt matbord nu på morgonen, där fanns jerk´s, wobblers, gummibeten och flugor plus då jerkspö, flug- och spinnspön.
Nu är det ju inte så att jag tänker slå välden med häpnad över min simultanförmåga och vid dagens slut räkna in flest beten i vattnet som min prestation, men med tre man i båten så finns ju ändå chansen att vi tillsammans kan testa oss fram till vad som går bäst just den dagen.
Min grundtanke är nog ändå att jag från min akter skall låta flugan få bli mitt vapen för dagen. Men, väder och framför allt vinden kan ju ställa till det och då får man ju vara beredd att ta till annat om så krävs.
När det tex gäller jerkfisket, så har jag ett antal beten, bland annat några riktigt fina specialare gjorda av Daniel på Rospiggen Jerk, och ett spö men ingen rulle!! Ja, som ni förstår så är alltså inte jerkfisket testat från min sida, men Fluganberg har dock en rulle, men inget spö så vi siktar på ett unikt sammarbete i alla former. Och vi hoppas på så sätt att slippa köpa ihop en hel hög av grejer, utan klara på oss på vad som finns i lådor och garderober idag.
Lite nya flugor är dock beställda idag, för det är ju ändå det jag helst vill hålla på med och Niklas Bauer har ju vid flertalet tillfällen visat att flugan kan hålla jämna steg med jerkbeten.
 
Området som vi kommer att fiska på är stort, så vi skall inte behöva trängas misstänker jag och nog hoppas jag att specialvikar skall kunna hjälpa oss en bit uppåt i slutställningen.
 
Kul skall det bli och nu finns bara ett hinder, isen!!


¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>
 

tisdag 2 april 2013

Filmklippet med förra årets största

Här om dagen var det ett inlägg om tafsarna som gjordes iordning, och idag har jag spanat nya intressanta platser inför årets säsong på Google Earth och Eniro (kartorna)
Så varför inte passa på att lägga ut filmen på förra årets största flugfångade gädda.
Sveriges nationaldag lämnade jag över själva flaggviftande åt andra och tog med mig Granaten ut i båten vilket resulterade i denna gädda.
 
 

 
 
¸.·´¯`·.¸¸.·´¯`·.¸>< ((((º>