Translate

tisdag 26 augusti 2014

Kvarglömda saker vid ån

De är så trist när folk glömmer och tappar bort saker, därför går jag ut med denna sökning för att på detta sätt försöka nå den eller de som förlorat sina saker.

X antal pantburkar med mera upphittade vid Storåns strand i Västra Jämtland lördagen den 16 augusti ungefär vid kl 16:00
Det är av ringa värde, alltså endast pantvärdet återstår, men kanske värdefullt ändå för ägaren, om nu denne inte redan är pantad.
Återfås mot en tillrättavisning.

Att läsa ett vatten. Ett mantra som du hela tiden måste ha med dig när du kommer till ett strömmande vattendrag och tänker dig kroka din drömfisk.
Vi lyckades sådär med detta under vår gånga vecka i Västra Jämtland. Däremot så fick jag användning av begreppet, Att läsa vid ett vatten.
För av bilden att döma här nedan så har det varit allt annat än sportfiskare på platsen. Istället folk som normalt omnämns som ”skitgrisar”.
När du står utvadad i din ström så kan det ibland vara svårt att avgöra var din drömfisk håller hus och det är många parametrar som du skall ta ställning till.
Skitgrisarna är mycket enklare att spåra och är tyvärr också allt oftare förekommande vid strömmen.

Foto: Henrik Wallberg

  
Vad är det som gör att folk orkar bära en full ölburk ut till ett vattendrag men sen inte orkar ta den tomma med sig tillbaka?
Varje år så häpnas jag när jag vandrar längs åns stränder över hur dessa människor, lika tomma som ölburken de lämnat efter sig och med ett värde för naturen som besökare som knappt överstiger panten på de burkar som är spåren efter deras vistelse, kan fortsätta med detta år ut och år in.
I år var inget undantag. Redan under min första dag under den gångna veckan så kom en bild från Henrik som var i området för att guida blivande flugfiskare på en sådan ”ståndplats”.

Med sådan total avsaknad av respekt för naturen så tänker jag inte ens fundera över huruvida dessa naturterrorister ens hade fiskekort eller följde de regler som finns för området kring antalet fångade fiskar och storlekar.
Mina funderingar går istället till hur dessa kräk har det hemma?
Jag försöker också tänka mig in i hur de tänker när det väl lämnar platsen. För om det vore ren glömska, varför står det då inte några spön och annat användbart kvar i skogen? Nej, jag tror helt enkelt att det bokstavligt talat handlar om ren och skär dumhet. För inte kan det väl vara så att de räknar kallt med att någon kommer efter och plockar upp skiten efter dem?

Jag kan inte tala för hela Jämtland, men jag tror inte att de vill ha er där om ni inte kan sköta er!!
Mitt råd, lär er att alltid packa en påse att lägga skräpet i, krök sen rygg och plocka upp skiten efter er. Klarar ni inte det, så hoppas jag att vi aldrig träffas där vi åns strand någon gång, för min skull och för naturens skull.

Jag behöver väl inte säga det egentligen, men när jag senare i veckan kom till platsen så hade Henrik plockat skräpet på bilden.

¸.·´¯`·.¸no happy fish today¸.·´¯`·.¸

Inga kommentarer: